Vattenkraft har varit en del av hennes liv länge – ända sedan hon som barn besökte sin pappa som var elkraftsingenjör i Nepal. Som vuxen blev hon själv vattenkraftsingenjör med inriktning på dammar.
"Varje damm är unik!
På sätt och vis har cirkeln slutits för Abha Dudhraj från Nepal. När Statkraft deltog i utvecklingen av vattenkraften i Nepal var hans far vattenkraftsingenjör och samarbetade med Statkraft i dammprojekt. Senare flyttade han med sin familj till Norge för att doktorera vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), och Abha blev kvar i Trondheim för att studera.
"Det första året utan min familj var utmanande, men tack vare hjälp från nya och gamla vänner tog jag mig igenom det", säger 31-åringen.
Abha blir imponerad när hon tänker tillbaka på vattenkraftsprojekten i Nepal.
– Nepal har stor potential för vattenkraft, men landet har en lång väg att gå. Vattenkraftverket i Khimti var en av de första stora kraftutbyggnaderna i Nepal och där har Statkraft bidragit med både vattenkraftsproduktion och kompetensutveckling, säger hon.
Det var dock inte självklart att hon skulle välja en karriär inom vattenkraft.
– Jag ville egentligen inte jobba med vattenkraft, just för att min pappa ville att jag skulle göra det, utbrister hon.
En yngre Abha vill hellre bli något annat, kanske läkare eller civilingenjör. Hon har alltid varit praktiskt lagd och så småningom fick hon sommarjobb på olika vattenkraftverk. Där fick hon uppleva naturkrafterna som var i rörelse, och vad som krävs för att bygga en damm, all kunskap som behövs.
Nu kan Abhá inte sluta prata om dammar.
– De är vackra och skapar stora vattenspeglar. Jag tycker det är kul att se vad man kan göra med vatten, och inte minst vad som krävs för att bygga en damm. Varje enskild vattendamm är unik, eftersom man bygger efter förutsättningarna som finns just där. Det är spännande!
– Jag visste tidigt vad vattenkraft var, och hur dammar fungerade. Det är inte alla som gör det när de är unga!"
Gamla och nya dammar
De första dammarna och vattenreservoarerna i Norge byggdes i anslutning till kvarnar, sågverk och järnverk – långt innan det var möjligt att producera elektricitet. Ofta byggdes dammarna för att man skulle samla in stockarna och driva timmer i vattendrag och sjöar.
De första dammkonstruktionerna var gjorda av trä eller murverk. När utbyggnaden av vattenkraften tog fart i början av 1900-talet blev betong allt vanligare.
"Det byggs inte längre några dammar av tegel. Nu är det mest betong och fyllningsdammar, förklarar Abha Dudhraj och följer upp med en lång, teknisk utläggning av olika typer av dammar. Hon är i sitt rätta element.
I Norge finns det för närvarande över 4000 dammar, ofta byggda vid kraftverk som producerar el. Till skillnad från vind- och solkraft kan vattenkraft lagras och regleras för att skapa el efter behov. Reservoarerna används också som översvämningsskydd genom att de dräneras och regleras för att ge plats åt vatten från snösmältning eller kraftig nederbörd.
– Vattenkraften är viktig för Norge och många dammar har byggts genom åren. I Tofte, där jag arbetar nu, är dammarna över 100 år gamla. Dessa murade dammar byggdes för hand, med häst och vagn. Det är fascinerande att tänka på, säger Abha.
Natur och kultur
De tre dammarna vid Toftevassdraget på Hurumlandet i Asker kommun är en del av ett gammalt arv som ska vårdas och underhållas. Projektledaren Abha Dudhrajs uppgift är att samordna arbetet så att vattenreservoarerna på Tofte rustas inför framtiden på ett säkert och bra sätt. Även äldre, murade dammar ska uppfylla regelverk, klara av nutida väder och uppfylla krav på stabilitet.
Med sin valp Nova på plats under skrivbordet pekar Abha på datorskärmen med avancerade 3D-modeller av den nya, förstärkta dammkonstruktionen.
En viktig del i utvecklingen är att ta hänsyn till den lokala miljön. Upprustningen av dammarna kräver vissa ingrepp i naturen.
"Vi är mycket angelägna om att bevara miljön och göra vad vi kan för att återställa naturen till det tillstånd den var i innan utvecklingen började", betonar Abha.
"På Tofte har vi tagit bort det översta lagret av jorden. Efteråt lägger vi tillbaka den så att det så mycket som möjligt är som det var innan vårt arbete inleddes. Målet är att återställa naturen så snart som möjligt. Hur snabbt naturen växer upp igen beror på höjd och växtlighet. Ju längre upp, desto längre tid tar det.
Vid Tofte, som ligger mindre än 200 meter över havet, växer den igen inom ett till två år. Själva dammen kommer så småningom att vara det enda ingreppet som kan ses.
Abha och Statkrafts team har också byggt en fångstdamm för att skydda fiskbeståndet och den biologiska mångfalden i vattendraget.

Silva Green Fuels demonstrationsanläggning för produktion av avancerade biobränslen färdigställdes på Tofte i december 2021. Anläggningen är byggd för att testa tekniken inför mer omfattande kommersiella investeringar.
Nya uppgifter för gamla dammar
Historiskt sett har dammarna vid Tofte använts för att ge kylvatten till cellulosaproduktionen längst ut på Hurumlandet. 2013 lades cellulosaverksamheten ner efter 120 år av verksamhet och den stora fabriken i Tofte har rivits.
I dag är planen att använda vattnet som kyla i produktionen av biobränsle i det gamla industriområdet i Tofte, berättar projektledaren Per Floberg på Silva Green Fuel.
Bolaget ägs till 51 procent av Statkraft och till 49 procent av Södra och bildades 2015 för att producera avancerade biodrivmedel som kan minska CO2-utsläppen från transportsektorn.
Läs mer om Silva Green Fuel
Opens in new tab or windowSilva Green Fuel på Tofte använder restråvara från skogsindustrin för att producera avancerade biobränslen som kan ersätta fossil diesel – en viktig pusselbit i den gröna omställningen.
En liten dröm...
Projektledaren för uppgraderingen av Tofte-dammarna säger att hon är mycket nöjd med sitt jobb på Statkraft.
– Jag träffar nya människor hela tiden och det har gjort att jag har utvecklats på ett personligt plan. Samtidigt utmanas jag professionellt, eftersom varje dammprojekt är unikt och innebär unika utmaningar.
– Det är viktigt för mig att bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Abha Dudhraj innan hon med ett lurigt leende berättar om sitt eget drömprojekt.
"Det skulle vara spännande att få vara med och utveckla vattenkraften i Nepal en vacker dag!"

Arne förser Brasilien med ren energi
En entreprenörskultur och förmågan att ta vara på nya möjligheter gör att Arne inte kan tänka sig ett bättre företag att arbeta för – oavsett om arbetsplatsen är i Norge, Sverige eller Brasilien.
Läs mer

Med en hackare i laget
Paulina Waltila löser klimatkrisen på sitt eget sätt. Hon arbetar med att skydda Statkraft mot cyberattacker och säkrar på så sätt viktiga tillgångar och produktionen av förnybar energi.
Läs mer

Tänk vilken tur att vi har vatten!
Sigrid Bojesen Fatnes, hydrolog, fembarnsmamma, vice borgmästare och småbrukare. Sigrid är glad för varje droppe vatten som faller från himlen.
Läs mer

Ska vi prata om vädret – igen?
– Jag tycker att det är spännande att gå upp varje dag för att analysera om gårdagens väderprognos stämde eller inte, säger Vidar Fossøy, sektionschef på Statkrafts regionkontor i Gaupne, Norge. Hans...
Läs mer